Näthat är trakasserier och hot på internet. Det kan vara om någon skriver kränkande eller hatiska kommentarer, vilket ofta förekommer på sociala medier. Näthat är ingen juridisk term utan samlar flera olika begrepp under samma tak som olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp, brott mot personuppgiftslagen och sexuellt ofredande. I vissa fall går yttrandefriheten före lagen förtal och förolämpning, vilket innebär att lagen om yttrandefrihet står över den lagen. Här reder vi ut begreppen!
Ofredande på nätet innebär att en person inte slutar kontakta någon, till exempel skickar ett stort antal meddelanden till någon som inte vill bli kontaktad och ber om att inte bli kontaktad.
Bland de vanligaste fallen av ofredande är att någon ber och tjatar om att få nakenbilder skickade till sig eller skickar nakenbilder till någon som inte vill. Om en vuxen får en person under 15 år att posera naken för fotografi eller webbkamera, kan det vara ett fall av utnyttjande av barn för sexuell posering eller barnpornografibrott.
För att vara kränkande fotografering krävs det att bilderna är fotade i smyg som till exempel i ett omklädningsrum.
Du har rätt att känna dig trygg och säker. Om någon får dig att känna dig otrygg med fara för din säkerhet eller liv, och hotar dig med ett annat brott gör den sig skyldig till olaga hot. Det kan vara hot om fysisk eller psykisk misshandel.
Förtal är när någon annan sprider uppgifter om dig som skadar dig som person. Till exempel att någon sprider uppgifter om att du har begått ett brott.
Förtalslagen är lite annorlunda i den meningen att det är själva spridningen av den skadliga informationen som är brottslig och inte själva originalkällan.
Förolämpningar är när någon kallar någon annan för elaka eller nedvärderande saker och genom detta gör någon illa. Lagen tar förolämpningar på extra stort allvar om de handlar om religion, sexuell läggning eller rasism.
Så vad räknas då som nätmobbing eller näthat? Enstaka kränkningar brukar inte betraktas som mobbning utan det är snarare när kränkningar sker upprepade gånger. Det finns faktorer som gör det både lättare och svårare att ställa någon till svars för sitt beteende på internet. Problemet med internet är att en enda elak kommentar kan gillas och få spridning så att många ser den, en typ av snöbollseffekt.
Brott som begås på internet kan tyvärr svåra att utreda eftersom anonymiteten på internet gör det enkelt att gömma sig. Det som gör det lättare är att kommentarer ofta finns sparade till skillnad från när någon säger någon elak kommentar i verkliga livet.
För att få bort ett kränkande inlägg är det lättast att få bort det genom att kontakta personen som skrivit inlägget. Om barnet själv inte vågar eller är rädd är det ditt ansvar som vuxen att prata med föräldrar eller skola.
Att skicka in en anmälan direkt till sajten som kränkningen förekommit på är värt att försöka sig på även om det inte alltid resulterar i att kommentaren tas bort. Man ska alltid ta en screenshot eller skärmdump på texten för att se till att den är sparad innan den tas bort eller redigeras.
Enligt skollagen har skolan ansvar att agera om något barn far illa av mobbing eller ”påverkar barnens skoldag negativt”. Det man ska göra om någon under skolgången blir utsatt för mobbing ska man i första hand prata med klassföreståndare eller mentor som ska ta det vidare till rektorn. Om detta inte hjälper ska man kontakta skolans huvudman, om det är en kommunal skola är det kommunen, om det är en privat skola ska man kontakta skolans styrelse.